När mannen man var kär i som tolvåring står framför en när man är sexton
Och där var han. Med rött hår bredvid lillebror.
Igår blev jag tolv år och emo igen när gudarna My Chemical Romance framförde mitt livs soundtracks i annexet. Inga ord kan beskriva känslan av ens "barndoms" högsta dröm bli sann eller ljudet av en enad svartsminkad, vristskärande kör skrikandes "Mama, we'er all gonna die" med bleka händer höjda mot de levande seriefigurerna på scen. I fem år har jag väntat och i fem år har jag längtat. Kan kort och gott säga att när kvällen var över var det en lycklig tolv/sextonåring som somnade i min säng.
Min egna kamera dog innan förbandet började spela, så vi får nöja oss med dessa mycket bättre och coolare bilderna på bröderna Way och deras vänner.
Min egna kamera dog innan förbandet började spela, så vi får nöja oss med dessa mycket bättre och coolare bilderna på bröderna Way och deras vänner.
Och vad hände här liksom? naaaaaaaaaaaajs!
Tack för några av de lyckligaste timmarna i mitt liv.
Tack för några av de lyckligaste timmarna i mitt liv.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Snacka om pinsamt.. -.-'Skämtar du med mig elr?! Emo?! vristskärande?! Wow... du vet ingenting om My chem... Dem har aldrig uppmuntrat till att skada sig själv eller ta sitt liv, dem har också sagt att dem inte har någon respekt för emo-musik. Kolla på denna video.
http://www.youtube.com/watch?v=mR5-AIpmPdk
Trackback
